Greta flyttade in tidig vinter 2007 och har sedan dess styrt vår familj med järnklo... Jag tror att enligt Greta är boendet är OK, gick igenom allt noga när hon kom. Vi kommer nog aldrig bli HELT klara med huset utan gör ständigt om olika rum till total oigenkännlighet. Källarens lilla toalett och sovrummet på andra våningen är offer för denna så kallade renovering. Men bara Greta får sova i soffan under TV-tittar-stunder är hon nöjd och glad. Nosen kan nästan vila på soffbordet och i en viss ställning skulle man nästan kunna nå godisskålen...

Kärt barn har många namn säger de, vi kallar bl.a Greta för "den lilla hunden" och "den lilla upprörda". Det är alltid hon som är på hugget och hon som drar igång alla skalltävlingar. Totte kan ibland börja morra och bete sig lite märkligt - vaktigt. Hittills har det inte funnits något att skälla på - spökligt!

Greta har en speciell plats i fönstret som hon använder att bevaka gatan utanför till. Då kan hon på ett kraftfullt sätt spänna ögonen i den intet ont anande förbipasserande som hon ger en saftig utskällning så att trumhinnorna spränger och nackhåret reser sig... Överraskningsmomentet som sådant verkar dock vara viktigast. En vacklade gång, fladdrande blick och allmänt förvirrat uttryck i ansiktet. DÅ har hon lyckats!